Min Nikon D300 har gett upp

Efter enbart 12 år så har nu min Nikon D300 slutat att fungera. Det inträffar givetvis i en period med Cornona-19 och osäkerhet om nerdragningar av personal där det inte finns ekonomisk utrymme att köpa en ny kamera D850 vilket jag har planerat att köpa om 2 år. Så då återstår att köpa en begagnad D810 eller D500 att ha under tiden. Jag behöver sätta mig in i vad man skall kontrollera vid köp av begagnad digital kamera. Har även funderingar på att köpa en Nikon D700 som passar vertikalgreppet men denna kamera går ej reparera längre så det är nog mer ekonomisk sunt att köpa en nyare kamera som går att reparera..

Blixt i landskap

Edsviken 4 Januari 2013

Jag fortsätter med att använda blixt i landskapsbilder. Vass och passiv rörelse i vass skapar mönster.

Första fototuren till Tyresta på tre kvartal

För att hålla på med skogsfotografering i Tyresta så är jag där för sällan.

Nu efter ett långt uppehåll har jag åter besökt området. Denna gång gick jag längre bortom mina vanliga trakter  och studerade området som brann för ett 10 tal år sedan. Området är kraftigt ner slyat så det är svårt att hitta vinklar där dessa lövträd inte stör de kala brandskadade stammarna.

Det blev mer vandring än fotograferande med följd att jag fick ett kraftigt skavsår av mina två år gamla vandrings kängor. På tillbakavägen blev ljuset perfekt och jag hoppas att någon bild är acceptabel. Dock är jag rostig efter uppehållet så jag har nu börjat repetera fem finger metoden för att använda denna till digitalkamerorna.

Har jag ork skall jag även genomföra en kalibrering av kompaktkameran. Dock blir det svårt att kalibrera utskrifter på rätt sätt då jag köper denna tjänst. Har inte riktigt lärt mig skanna in från dia ännu och det blir ett stort kapitel att trimma in och kalibrera skannern, så jag väntar med allt detta och koncentrerar mig på kamera exponering.

Fem finger metoden

Är en förenkling av Zon systemet som kan användas för dia och en digital kamera

Diat kan klara av fem steg,  fem fingrar,  Fem zoner II-VII, se nedan,

Zon 1:  Ett steg över totalt svart. Man kan se en tonal skillnad men ej testur. En sann 16 bitars  RGB representation och en bra RAW konverterare kan få fram denna.

Zon2:  Svart med textur och inte bara tonskillnad. En bra RAW konverterare kan få fram detta.

(Undre gräns för diafilm).

Zon3: Mörka matrial med textur. Exempel ånglok.

Zon4: Mörk sten, skugga i landskap. Skugga för porträtt i solljus..

Zon 5:  Medelgrått. Kamerans mätare lägger allt i denna Zon. Himel. Skog.

Zon 6: Handens skinnton. ljus sten. Snö i skugga.  Pastellfärger

Zon 7: Ljusgråa objekt, snö i sol.

(Övre Gräns för diafilm)

Zon 8: vitt med textur. RAW konverteraren klarar troligtvis inte av att få fram någon textur om inte kameran har sann 16 bitar reresentation hos varje RGB färg.

Digital exponeras efter Zon 5 medelgrått 18 % reflektion. Kamerans mätare lägger alla motiv i denna Zon. Man behöver själv flytta motivet till rätt Zon. Exempelvis leta reda på den ljusaste motivet i bilden och bestämma var denna skall ligga, vill du ha en genomsnitt exponering så lägger du exponeringen 2,5 steg ifrån det absolut vita om svartaste punkten ligger 5 steg, fingrar, ifrån vitpunkten… Kontrollera det svartaste punkten i bilden för att se det dynamiska området. Mer än 5 steg kräver HDR med minst två bilder. Eller att du fattar ett beslut om vad som kan offras i bilden.

Handen har Zon 6 dvs. ett steg ljusare än medelgrått och kan användas som ett gråkort.

Använd helst en spot metare eller fyll hela sökaren med det du vill mäta upp i.e. samma grå skala.

Mät på skuggregioner eller Zon 5 områden som inte har för hög konstrast

Över exponering måste alltid undvikas i digital kamera ingen info finns i att uträtta områden. Skuggområden kan ha detaljer i sig som RAW konverteraren kan ta fram. Ju mera bitar kameran har per färg desto mer detaljer kan åerskapas ur underexponerade bilder.  En sann 16 bitar  RGB representation är bäst ( dvs MF digital kamera).

Alternativ exponera med utgångspunkt från flera avläsningar på vita områden om du är osäker.

Fotografera manuellt.

Evaluera resultatet så du kan lära dig från misstagen………….

Om du får konstant underexponering eller överexponering justera då kamerans iso-tal.

Vill du gå längre så kan du göra en exponerings stege med 9 bilder som exponeras från Zon 1 till Zon 9 mot ett medelgrått motiv så att du ser vad kameran klarar av. Det skall  göras  göra en för varje lins/kamera kombination.

För svartvitt negativ film är regeln att exponera för lågdagar och framkalla för högdagar. Ett exempel är att skugga med detaljer finns i Zon III men högdagar finns i Zon 9. Viket gör att man inte ser några detaljer i denna Zoon utan man vill flytta den till Zon VII. Genom att minska tiden i filmframkallaren med 20% flyttar man den till denna Zon. Det beskrivs som N-2 (steg). Detta fungerar inte för dia utan hos denna exponerar man för högdagar. Vill man öka detaljer i lågdagarna flashar (dubbelexponering) man bilden i kameran via ett opak  diffunderade plast som dämpar 2, 3 steg. Detta bör fungera hos digitalkamera också. Hos digitalkameran kan man ta två bilder en med Normal exponering (N) En andra bild måste då tas + 2 steg överexponerad så att detaljer fås i högdagarna. Därefter så blandas bilderna ihop via lager i Photoshop.

Exponeringsomfånget hos dia film varierar exempel 3,5 steg hos Velvia 50 och 4 steg för Velvia 100.

Det gäller att ta reda på hur omfånget hos filmen hamnar under och över Zon V.
– Mät på den mörkaste skuggan döär du vill se detaljer, Zone 3.
–  Reducera denna exponering med 2 steg för att ge en zon 5″ exponering för hela bilden..
– Mät runt objektet för att se om någon del av bilden är mer än 2 steg over  zon 5. Om det är så använd ett grad filter eller vänta på att solen går i moln.

Mät upp filmens exponeringsomfång

– Se till att ljuset är konstant under testen.
– Använd ett grå kort för att exponera Zon V.
-. Bestäm Zon V exponering för svart tyg(Svart tyg med struktur då det är svårare att använda svart kort utan struktur,).

– Bestäm Zon V exponering för vitt tyg(Vitt tyg med struktur då det är svårare att använda vitt kort utan struktur).
– Exponera en serie med 1/2 stop steg från det svarta avläsningen till den vita avläsningen.
– Kontrollera resultatet och leta reda på bilden där det svarta tyget börjar visa detaljer – Detta är din minsta exponeringstid
– Kontrollera resultatet och leta reda på bilden där det vita tyget börjar visa detaljer – Detta är din högsta exponeringstid
– Jämför den minsta och högsta exponeringstiden med gråkortexponeringen. Detta är filmens exponeringsomfång + kamera+ lins.

Samma test kan utföras med en digitalkamera för att avläsa dess exponeringsomfång.

Ljusmätning

Jag har alltid haft problem med att mäta rätt exponering. Speciellt spotmätning har orsakat problem.

Det finns några tumregler som kan användas.

Som med diafilm kan man anta att digitalt klarar av 5.s5 stegs exponering (troligtvis 6-7 steg).

Det gäller att skydda kameran från överexponering då information från motivet tappas bort och för att mäta upp denna, så används en spotmätare. Det gäller att mäta mot det svartaste området i motivet och sedan mot det ljusaste. Då fås motivets exponeringsomfång. Den korrekta exponeringen är 2.5 steg över exponeringsvärdet för vit punkten eller mitt emellan svartpunkt och vit punkt. Speciellt för digitalkameror gäller det att undvika att exponera för mörkt, då kameran kommer registrera få nivåer. Därför trycker man upp bildens exponering mot en ljusare exponering. Observera bara att inte tappa information genom att få klippning i det ljusaste området, vilket kallas  ETTR. RAW används istället vilket ger 14 bitar i stället för 8 bitar (jpeg). Mellanformat kameror har oftast 16 bitar vilket gör den bättre på att få fram detaljer kring svartpunkten..

Den digitala kamerans histogram bygger på en Jpeg bild, dvs 8 bitar vilket ger felaktig klippningsinformation om din kamera använder RAW…

Om exponeringsomfånget är större än 5 steg så används HDR-teknik. Genom att mäta motivets mörkaste, ljusaste punkt så genereras 3 bilder. En enligt ljusaste punktens exponering, en enligt den mörkaste punkten samt en exponering mitt i mellan.

Mätning med cirkulär polariserande filter: mät upp vitpunkten. mät igen mot det ljusaste området igenom filtret med spotmätaren mot himmelen  rotera filtret så det ger de djupaste färgerna. detta ger antal steg exempel 2.5 steg.lägg dig 2.5 steg nedanför vitpunkten ger rätt exponering på 5 steg under denna. Mät upp ND-filtren på samma sätt. dokumentera detta så behöver inte filtren mätas upp igen.

Infallande ljusmätare ger alltid rätt medelexponering, vilket fungerar bäst i jämn belysning. Den skyddar inte mot ljusa fläckar i motivet.

Vitbalans mäts upp mitt på dagen för att inte missa hur ljuset ändrar sig under dagen. Färgprofil skapas också ihop med vitbalansen.